[Dröm nummer 609. I gryningen den 24 september 2022.]

Jag arbetar i en matbutik och har gjort hallonvin.
              ”Det är svårt att göra hallonvin”, säger någon. ”Man måste göra mycket, för det är så känsligt.”
              Jag har bara gjort några liter i en glasvas, som jag täckt med plast och ställt i ett kylskåp. Jag öppnar plasten och häller upp lite i ett glas. Jag och butikschefen Håkan Sund provar. Smaken är mild och färgen ljusröd.
              ”Det påminner lite om beaujolais, inte sant?” säger jag.
              ”Ja, faktiskt”, säger Håkan.
              Jag ska avsluta min tjänst och lämnar över nycklarna till en ung tjej. Jag visar henne runt i butiken och vi går bort till en disk. Jag letar efter nycklarna i fickorna.
              ”Var gjorde jag av nycklarna? Fick du nycklarna?”
              ”Ja”, säger tjejen.
              ”Du börjar bestämt bli lite rörig”, säger Håkan.
              ”Det beror på att jag är en gubbe. Gubbrörig.”
              ”Haha! Gubbrörig! Det var roligt sagt”, säger Håkan.
              Vi går bort till ett ståbord där några medarbetare dricker öl.
              ”Vad händer här?” säger Håkan.
              ”De provar min öl.”
              Jag ska slänga en stor beigefärgad papperssopsäck och en lite mindre papperskasse i pappersåtervinningen. Båda är tomma, så när som på några hallonkärnor.
              ”Det är bra om du tar bort kärnorna först”, säger ett biträde.
              ”Varför det? De är ju också cellulosa.”