[Dröm nummer 476. Tidig morgon den 25 maj 2022.]

Jag befinner mig på en filminspelning. Något som ser ut som en jättelik kabelvinda i trä ska åka utför en brant backe, träffa en husgavel och krossa huset där några medverkande skådespelare befinner sig. Observera att kabelvindan inte ska rulla mot huset utan färdas vinkelrätt mot sin cirkelform. En vajer ska stoppa kabelvindan precis innan huset träffas.
              Ett test görs. Kabelvindan far med våldsam fart ner mot huset. Vajern spänns, men fästet i vindan brister och huset krossas. Om några varit därinne hade de dött.
              Det hela är mycket bekymmersamt.
              Ett slags ljusfibrer som sammanflätats till en tunn ledning representerar en kvinnas döda make. Enligt vissa beräkningar kan fibrerna vara oändligt långa. Skulle så vara fallet har maken evigt liv i den dimension han befinner sig. Men det innebär samtidigt att hela universums existens är hotad.
              Kvinnan nyper och drar i fibrerna, som släpper från kabeln. De är bara några centimeter långa. Hon sätter sig på golvet. Gnider försiktigt fibrerna mellan fingrarna och gråter stilla.