[Dröm nummer 435. Natten till den 28 mars 2022.]

Jag arbetar på ett företag i Schweiz. Ägaren till företaget ligger på rygg i en särskild ställning. Han är iklädd ljusblå pyjamas och hans bägge ben är amputerade strax nedanför ljumskarna. Pyjamasbyxorna ligger släta mot ställningen. En sköterska står intill honom. Ägaren ber henne sänka temperaturen i rummet.
              ”Det är lite för varmt härinne. Det var nog därför jag kissade på mig förut.”
              Jag och Björn Colliander bär omkring på en eka.
              ”Vi borde lägga den i vatten”, säger Björn.
              ”Men hur?”
              Vi springer med ekan emellan oss mot stranden, som är fylld av stora runda stenar. Vi hoppar i båten och glider fram över stenarna, ut i vattnet.
              ”Vi borde fiska”, säger Björn.
              ”Men hur?”
              I båten finns en gammal nylonrev med krokar. Vi slänger i den efter båten och börjar ro. Men reven måste göras fast i något, annars riskerar vi att förlora den om vi får napp. Jag hittar ett kvastskaft och med en kniv ristar jag ett spår i dess ände, så att linan kan få fäste. Jag lägger reven i spåret och gör en knut, men reven är gammal och går av. Knyter ihop den igen och fäster. Kommer den att hålla?
              Björn hittar en plastpåse med gamla drag och mer rev och sänken och krokar. Jag försöker fästa ett drag i änden på reven, men det är inte rätt sort.
              Reven går av igen.
              Nu är den bara någon meter lång.
              Kommer den att hålla?
              Kommer det att finnas fisk?