[Dröm nummer 406. Tidig morgon den 22 februari 2022.]

Jag irrar omkring i Norrtäljes Stora Nöjespalats. Jag måste ha lunch, men ingenting har öppnat än. En asiatisk restaurang, som ingår i en större kedja, anger dock att den ska öppna klockan tolv. Nu rullar en man upp de röda jalusierna. Jag läser på menyn. Det ser gott ut.
              Jag ser mig omkring och upptäcker att det finns flera kedjor i samma stil och med samma grafiska uttryck, med specialiteter från andra länder, med bland annat en med italiensk mat och en med indiansk. Utanför den sistnämnda står en docka i naturlig storlek föreställande en indianhövding med fjäderskrud.
              Jag beställer inget.
              En pianist underhåller. En man frågar honom om något. Pianisten pekar ut en riktning med vänster hand samtidigt som han fortsätter spela basgångar med högerhanden.
              Jag fortsätter irra. Börjar dricka alkohol.
              Utanför har någon kissat på en gren som ligger på marken. Urinet rinner fortfarande utefter grenen. Jag sätter mig intill och ringer Ulf Englund. Han har lovat att komma hit med Fredrik Hammar. Ulf ringer mig exakt samtidigt, så ingen signal hinner gå fram.
              ”Hallå?” säger jag.
              ”Hallå?” säger Ulf.
              ”Är ni på väg?”
              ”Äh, Hammar har ju helt fel kläder på sig. Men han har fått hyra en tröja av mig.”
              ”Hyra?”
              ”Ja, han hyr den en timme.”
              ”Men det räcker väl inte? Om ni åker nu är ni här om över en timme. Kommer ni?”
              ”Var är du?”
              ”I Norrtäljes Stora Nöjespalats”, säger jag och ger honom en vägbeskrivning.
              Det blir alldeles tyst i luren.