[Dröm nummer 381. I gryningen den 30 januari 2022.]

Jag arbetar på en stor reklambyrå, men saknar helt vänner bland kollegorna. Jag diskuterar något med en av de framgångsrika.
              ”Det är mycket viktigt att vi inte pratar om det här”, säger han allvarligt. Sedan går han.
              Jag följer efter och pratar högt om just det jag inte fick prata om, så att alla kan höra. Han är tydligt irriterad när vi slår oss ner vid ett bord.
              ”Men jag sa ju att vi inte skulle prata om det! Du ser förresten oerhört trött ut. Närmast döende. Är det inte dags för dig att sluta arbeta snart? Du behöver något. Uppåttjack! Imorgon åker vi alla till Paris!”
              ”Paris? Det visste jag inte. Ska jag med?”
              Jag möter en kvinnlig kollega. I ena handen håller hon sitt barn. I den andra en resväska. Hon tittar snorkigt på mig. Det verkar som att alla utom jag har packat.
              När jag är tillbaka på mitt rum har hunden Muffin krupit ner under täcket med Elisabeth. Jag får veta att det är viktigt att jag inte stör.
              Var är min resväska? Min röda resväska.
              På flygplatsen har alla utom jag bagage. Jag väntar vid transportbanden. Personalen är snorkig och fullt upptagen med en samling vita lådor.
              Planets destination ropas ut i högtalarna: ”Azerbadjan.”
              Men hur ska vi då ta oss till Paris? Flyger vi en omväg?
              Var är min resväska? Min röda resväska.
              Utanför står flygplanen tätt tillsammans, vinglösa. Jag kan se piloterna med sina solglasögon i sina små cockpitar. De har öppnat sidorutorna och pratar med varann.
              På planet är alla berusade, även flygvärdinnorna.
              Vi taxar ut.
              Jag har ingen stol, men till slut hittar jag en ledig längst fram.                            Någon säger:
              ”Och när vi är i Stockholm, vid Skeppsbron, brukar alla vara oerhört berusade.”
              Jag har precis fått på bältet när planet lyfter brant. Vi flyger bara några meter från ett pariserhjul och jag hinner se en liten pojke som faller ur sin gondol.