[Dröm nummer 362. Tidig morgon den 15 januari 2022.]

Jag är ansvarig för ett projekt på reklambyrån där jag jobbar, men allt har gått överstyr. Alla mina kollegor har samlats och stämningen är upprörd.
              Ylva Hultén skriver med blå spritpenna i sin anteckningsbok: ”WHAT IS HE DOING? HE’S LOSING IT. TIME FOR ME TO MOVE ON?”
              Jag bryr mig inte.
              Telefonen ringer. Det är min bror. Han har varit i sommarhuset på Muskö och hämtat byggbockar, men han fick inte med sig alla. Nu undrar han om jag kan åka dit och hämta resten. Det kan jag naturligtvis göra.
              ”Vasa, Bulldog, König* – var blev ni av?” muttrar jag tyst för mig själv.

* I vaket tillstånd för mig helt okända personer.