[Dröm nummer 227. I gryningen den 5 september 2021.]

Jag befinner mig på fest hos Ulf Englund. Gästerna är många och alla hus på hans väldiga ägor är upptagna.
         Ett av husen börjar brinna, men vi lyckas släcka elden och går på promenad. Ett sken som av brinnande fosfor kommer från bakom en kulle. Det är elden som tagit sig igen! Patrik Nordström och några andra rusar dit, men det är för sent. Brandorsaken visar sig vara en flaska soja, som någon ställt för nära aggregatet i kylen.
         Var ska jag nu sova? Alla bäddar är ju upptagna.
         ”Du kan få dela säng med oss”, säger Anders och Ylva Lindgren.
         I bil färdas jag längre ut i skärgården. Nedanför mig ser jag den vackra Djuröbron med sina dubbla bågar.*
         Nu sitter min mor i bilen. Hon räcker mig ett kuvert med 700 000 kronor i sedlar. Det är min andel av vårt sommarhus på Muskö som vi sålt. Hade vi väntat lite längre med att sälja skulle vi fått mer. Det grämer mig.
         Jag har problem med bilens handbroms. På en verkstad visar Gunnar Sjölund** att vajern är för lång. Han viker den dubbel och knipsar bort en decimeter på mitten.
         Jag sitter och fikar på en BP-mack, då Gösta Persson dyker upp. Han är ömsom fylld av respekt, ömsom av hån för något jag gjorde när jag jobbade på hans BP-mack. Jag har svårt att veta vad jag ska känna.
         Jag övar med den nya kören. Det är svårt och jag misstänker att jag inte kommer att få fortsätta. När jag kommer ut efteråt möter jag en man – en tysk – från min gamla kör, vars övningslokal ligger precis intill. Han pekar på en liten knapp med siffran 1 på sitt rockslag och säger: ”Ich bin erste Bass.”
         Jag upptäcker att jag har en likadan knapp, fast med siffran 2. Jag pekar på den och säger: ”Ich zweite. Aber ich bin nicht mehr mit deinem Chor. Mit andere Chor.” Jag pekar på min nya körlokal. ”Nur 50 meter.”
         Min gamla körkollega är chockad och utbrister: ”Aber das ist Deutsche Kammerenzambel!”
         ”Ja.”
         ”Es ist sehr schwer.”
         ”Ja, sehr schwer.”

* Djuröbron är visserligen vacker, men har som alla vet bara en båge.
** Vän till min bror.