[Dröm nummer 226. Natten till den 3 september 2021.]

Beckmans modeklass har en retrospektiv utställning med elevarbeten från andra halvan av 80-talet. Det är genomgående hög kvalitet på allt som visas, men starkast intryck gör Anna Holtblads mönstrade filtplagg. Ett av mönstren består av olika organiskt formade mörkt turkosa plustecken på en ljusare turkos bakgrund.
         ”Och vet du”, säger jag till någon som tycks vara fylld av samma beundran, ”inte ett enda av mönstren kom i produktion. Hon kom att syssla med något annat.”*
         Vi enas om att det är skandalöst och en stor förlust för modevärlden.
         Efter att ha sett den omtumlande utställningen sätter jag mig i en bar med en man, också han gammal modeelev.
         Någon kommer till vårt bord och lägger ut en hög med biljetter till reprisvernissagen, som ska hållas om en vecka.
         ”Det står ditt namn på alla biljetter, Per”, säger någon. ”Du är väldigt VIP.”
         Jag tittar på biljetterna och kan konstatera att det stämmer. Mitt namn finns med på varje biljett, i meningar som Per är mycket välkommen, Vernissagen är ingen vernissage om inte Per är där och, något mer hotfullt, Per, vi förväntar oss att du dyker upp.**
         Sedan läser jag titeln på reprisvernissagen högt: ”Min brorsa blir hängd idag.”
         ”Ett klassiskt galleristskämt!” säger Joakim Pirinen.

* Hon blev tvärtom ganska framgångsrik.

** Jag minns inte exakt hur meningarna var formulerade, men andemeningen var ungefär denna.