[Dröm nummer 204. Natten till den 5 augusti 2021.]

Jag medverkar i något slags spel med flera inblandade. Vi har vapen och spelet har dödlig utgång. Någon blir skjuten i brösten, faller skrikande till marken och dör snabbt. Mikael Södersten blir skjuten i handen. Han faller ihop och stelnar i en pose av skräck och smärta. Han håller upp sin ena fot i luften. En kvinna med pistol skjuter honom i foten. Kulan tränger in till hälften i sulan.
         Kvinnan håller nu pistolen i ena handen och en elgitarr i den andra.
         ”Släpp den!” skriker någon med höjt vapen och viskar samtidigt till mig: ”När den når marken är hon död.”
         Kvinnan släpper gitarren och vi inser att det i sammanhanget vaga ”den” kan syfta på både ”gitarren” och ”pistolen” och att vi därför rent grammatiskt inte kan skjuta henne.