[Dröm nummer 189. Tidig morgon den 28 juli 2021.]

Hela Lou Reeds band, där jag och Kristin Sköldebäck ingår, sitter i en soffa för att fotograferas. Lou är kvar i köket och fotograferingen börjar utan honom. Kameran smattrar och vi ombeds att se glada, ledsna och arga ut. Men bilden är ju inte komplett utan Lou, så vi ropar på honom:
         ”Lou, kom nu! Du måste också vara med på bilden!”
         Till slut släntrar han ut och slår sig ner bredvid oss. Fotograferingen återupptas. Sedan går han ut i köket igen.
         Till höger om mig i soffan, som nog snarare är en säng, sitter Kristin. Bredvid henne sitter regissören. Resten av bandet är försvunnet. På teven visas bilderna, som nog snarare är en film, som nyss togs av oss.
         Jag vänder mig till Kristin och säger:
         ”Kan du meddela regissören att det är en väldigt bra film.”
         ”Det går inte! Det är för långsamt bredband!” säger hon och trycker upprepade gånger på en knapp på en liten manick.
         Jag vänder mig direkt till regissören och säger:
         ”Great movie! Great start!” Sedan pekar jag på Kristins manick och säger: ”Sorry. Slow broadband.”
         Jag går ut till Lou i köket. En liten vit hund, en Jack Russell skulle jag tro, går oroligt av och an. Den verkar behöva kissa, så jag tar med den in på toaletten.