[Dröm nummer 169. I gryningen den 9 juli 2021.]

På IKEA dansar folk omkring i gångarna. Först tror jag att det är inhyrda dansare, men sedan förstår jag att det faktiskt är riktiga kunder och att det förväntas av en att man ska dansa. Jag blir mycket upprörd och protesterar. Menar att det är löjligt. En ansvarig säger att jag naturligtvis inte behöver dansa om jag inte vill, men att det blir mycket roligare om jag bjuder lite på mig själv. Dessutom får den som dansar ett slags ciabattaliknande bröd som kostnadsfri gåva.
         Det finns kvinnor där och jag vill varken visa mig löjlig eller onödigt motvalls, så jag väljer att ställa upp. Först måste jag emellertid sätta på mig dansskor. Det finns två olika sorter att välja mellan: vanliga lågskor och slalompjäxor. Jag väljer de senare.
         Det är svårt att dansa. Jag haltar omkring och har problem med balansen. Jag blir ombedd att ta en gruppbild på alla kvinnorna, men fumlar med kameran. Då materialiserar sig Ulf Englund med en mycket bättre kamera. Han charmar alla och kvinnorna gör sig till.
         ”Jag kan inte gå ordentligt”, beklagar jag mig. ”Jag haltar.”
         Ulf ser överseende på mig och säger:
         ”Det kan ju bero på att du har en slalompjäxa på bara ena foten.”