[Dröm nummer 127. Natten till den 13 juni 2021.]

Håkan Gustafsson vill gärna visa mig sitt gevär. Slutstycket förvarar han långt inne i en låda fylld med skräp, smutsiga kläder och gamla leksaker.
         ”Det är en mycket säker förvaring”, säger Håkan. ”Det finns gott om spindlar som skrämmer bort tjuvarna.”
         Ett flygplan transporteras från en högre belägen flygplats till en lägre. Det sker med ett speciellt fordon framtaget enkom för den här typen av transporter. Flygplanets vingar är infällda och hela ekipaget åker långsamt ner till rätt nivå.
         Jag är ute och går med en okänd grannkvinnas hund. Grannkvinnan ligger i en grop med en filt över sig.
         ”Jag orkar inte mer”, säger hon förtvivlat. ”Kan jag inte bara få vila?”
         Jag tar med mig hunden till Inga Sommerfeldts* radhus på Lidingö. Jag öppnar dörren och släpper in hunden som omedelbart bajsar på golvet. Korvarna ser inte ut som korvar, utan påminner mer om tjocka skivor av fläsk. Jag försöker få upp dem, men de glider ner till våningen under genom glipor mellan golvbräderna. Där står Elisabeth och lagar mat, men hon blir inte arg.
         Jag lämnar radhuset, som nu är en liten stuga i Norrland, och går upp för en backe fylld med sommarblommor. Jag möter PG Lundberg**, som pratar för sig själv. Han bär cylinderhatt, har stort, krulligt kolsvart hår och är blackface-sminkad. I handen håller han ett glas med en gul, kolsyrad dryck. Det är inte öl, men kanske cider. Jag hejar på honom, men han tar ingen notis om mig. Jag ropar lite högre, men får ingen reaktion. Jag ser honom vandra bort mot en folksamling och följer efter.
         Det är något slags möte i hans norrländska hembygd. Stämningen är ömsom gemytlig, ömsom upprörd. PG förklarar för någon varför han har kommit ihop sig med sina kristdemokratiska partivänner.
         ”Jag kallade Ebba Busch för en kall blomma. Det skulle jag inte ha gjort.”
         ”Så kan det vara ibland”, säger Jörgen Lindström och flinar.

* Elisabeth hyrde ett rum hos henne.
** Kollega (salig i åminnelse) på den kortlivade reklambyrån Karmegran Lundberg Sommarström.