[Dröm nummer 130. Natten till den 9 juni 2021.]

Vi är i ett skogsområde intill en större sjö. Vi har varit där tidigare och skördat stora mängder svamp. Men nu hittar vi ingen. Jag pekar på ett område längre bort, där gula löv täcker en slänt med svartjord.
         ”Där borta borde det finnas”, säger jag.
         Vi enas om att bege oss dit.
         Svampen vi letar efter finns inte där heller. Men vi hittar mängder med penissvamp. De kallas så i folkmun, men ser inte riktigt ut som penisar. De är visserligen stavformade och svagt böjda, men försedda med en mängd utskott av olika storlek. Färgen är ljust gulvit, utom i de vanligen förekommande håligheter, där jord och smuts gärna ansamlas. Många finner den komisk, men den går inte att äta.
         Någon av oss hittar en låda med ett intressant innehåll. Vi hittar flera likadana lådor och tar ut innehållet och lägger det i våra korgar.
         ”Det här är ju superkul!” säger någon.
         ”Inte för den som äger lådorna”, säger någon annan.