[Dröm nummer 100. Natten till den 23 maj 2021.]

Det är fullt i matsalen. Några bord bort har Anders Andersson* precis slagit sig ner med ett par andra av mina kollegor. Jag tar min lunchbricka och går dit. De är inbegripna i en diskussion och ser mig inte. Anders Andersson halvligger i stolen. Hans skjorta är uppknäppt till brösthöjd. Jag frågar om jag kan slå mig ner.
         ”Sure”, säger Anders Andersson och ler nedlåtande. Han gör en gest mot den enda lediga stolen.
         Precis när jag satt mig sprätter Anders Andersson iväg en använd mikropåse portionssnus mot min tallrik. Påsen landar i maten och alla skrattar. Utan ett ord tar jag upp påsen och sprätter den tillbaka mot honom. Den landar innanför hans skjorta. Han tystnar. Vet inte vad han ska göra. De andra skrattar. Högre denna gång. Anders Andersson är tillintetgjord. Och alla vet att detta är en vändpunkt.

* Kollega på HLR &  Co.