[Dröm nummer 51. I gryningen den 24 april 2021.]

Tomatoes and lettuce

I en tågkupé sitter en medelålders engelsman. Han bär kostym och ser allmänt välvårdad ut. Han kan mycket väl ha studerat vid Eton. Mittemot honom sitter vd:n för en kinesisk matvarujätte. Männen betraktar likgiltigt varandra. Plötsligt ställer sig den välvårdade mannen upp och utbrister:
        ”Man kan lagra potatis! Men man kan inte lagra tomatoes and lettuce!”
         Kinesen tittar misstroget på honom. Sedan börjar den välvårdade mannen att sjunga, som om det vore en teveserie av Dennis Potter.
         ”Man kan inte lagra tomatoes and lettuce, nej man kan inte lagra tomatoes and lettuce!”
         Melodin är glad och medryckande och kinesen ser allt mindre misstrogen ut. Han rör huvudet i takt med sången och tappar med fingrarna på låret. Den sjungande mannen börjar nu klättra omkring på väggarna i kupén. Som en spindel rör han sig. Stannar till ibland. Stirrar leende på kinesen och sjunger med en röst som skulle passa en kuplett:
         ”Man kan inte lagra tomatoes and lettuce, nej man kan inte lagra tomatoes and lettuce!”
         Kinesen är på riktigt gott humör nu och slår sig på knäna med handflatorna.
         Mannen klättrar upp på bagagehyllan och fortsätter sjunga. Längst in mot väggen hittar han ruttnande tomater och salladshuvuden som förvandlats till grön gegga. Han sjunger och kastar de förstörda grönsakerna omkring sig. Hela tågkupén blir alldeles nedsölad och kinesen fnissar hysteriskt.
         ”MAN KAN INTE LAGRA TOMATOES AND LETTUCE, NEJ MAN KAN INTE LAGRA TOMATOES AND LETTUCE!”
        Vd:n för den kinesiska matvarujätten försöker befria sig från den röda och gröna sörjan samtidigt som han kiknar av skratt.


Lämna en kommentar