[Dröm nummer 45. I gryningen den 21 april 2021.]
Konstutställning
Peter Arnell* och jag planerar en båtresa med jobbet. Min gamla kollega Erik Larsson vill gärna följa med, men Peter och jag bestämmer att det inte är möjligt.
Nu är vi på väg till en lunchrestaurang. Det är ett speciellt ställe som är svårt att hitta till. Vi pratar om den förestående båtresan och att de som arrangerar den har meddelat att vi har rätt att skicka två mejl till dem. Det tycker vi låter rimligt.
Vi kommer aldrig att hitta fram till restaurangen, men på vägen dit stannar vi framför ett skyltfönster, där någon har arrangerat ett slags konstutställning. Den består av vardagliga föremål upphängda på en fondvägg. Det är gamla dagstidningar, en sliten grågrön kappa, böcker och annat som man i vanliga fall kanske inte skulle ägna så många tankar. Men de här har på något vis en textil kvalitet, något tweedliknande, och har alla försetts med samma text.** Det är ett ord eller en mening, som kanske inte betyder något särskilt, men som av sammanhanget får en sällsam kraft. Jag tror att vi tycker om konsten. När vi går därifrån hör vi en äldre kvinna säga till sin väninna:
”Kvinna eller man – ingen kommer att tycka om det där.”
* Studiekamrat på Beckmans Reklamskola.
** I vaket tillstånd kommer jag att tänka på Joseph Beuys verk i filt.
Sommardröm 