[Dröm nummer 32. Natten till den 12 april 2021.]
Barnet i maten
Jag besöker min gamla arbetsplats Almqvist & Wiksell Läromedel på Gamla Brogatan i Stockholm. Jag var vaktmästare och det var mitt första jobb efter gymnasiet. Numera är jag av någon anledning oerhört framgångsrik. Jag visas in i lokalerna, som helt ändrat karaktär sedan min tid. Då, för 40 år sedan, var det klassisk kontorsmiljö, med plastmattor på golven, vitmålad fiberväv på väggarna och små kontorsrum med gabondörrar. Nu är väggarna färgglada och har organiska former, med mjuka in- och utbuktningar. Dessutom har avståndet mellan väggarna krympt, så att man får pressa sig fram. Ur väggarna växer citronträd med ett överflöd av frukter och jag känner ett styng av avundsjuka när jag tänker på mina egna odlingsförsök.
Jag kommer till kontorsserviceavdelningen, där jag en gång i tiden jobbade med att sortera post och kopiera manuskript. Då ser jag honom. Christer Gidewall, min chef och kollega. Är det verkligen möjligt att han jobbar kvar? Han var ju mer än 10 år äldre än jag. Jo, det är han! Och han har samma kortklippta gråsprängda hår med lugg som han hade då. Jag går fram till honom.
”Christer! Har inte du gått i pension än? Och samma frisyr som förr!”
”Ja, naturligtvis. Men du har bytt ser jag”, säger han lakoniskt och vänder sig om.
Då ser jag att han trots allt ändrat frisyr. En lång hästsvans hänger ner över hans rygg.
Jag sitter på en bänk i en vänthall på en flygplats. Bredvid mig har jag min klasskamrat från gymnasiet, Tina Ström med sitt karaktäristiska vätesuperoxiderade långa hår.
En liten pojke kommer åkande uppför rulltrappan till platsen där vi befinner oss.
”Men det är ju Jolly Bod*!”, säger Tina.
”Nej, det kan inte vara Jolly Bod”, säger jag.
Pojken är i femårsåldern, har runda beigefärgade bågar och sitter i en jättestor tallrik med mat. Strålande av glädje vänder han sig mot oss och säger:
”Jag ska få åka till Amerika och det ska bli så roligt!!!”
Omedelbart därefter byts maträtten ut mot en annan och han far vidare.
I högtalarna säger någon att det inte längre kommer att vara tillåtet med ståplatser på tunnelbanan.
Jag och Tina Ström reser oss och går. Vi diskuterar en nyligen spelad fotbollsmatch.
”Uppenbarligen en läggmatch”, säger jag.
På golvet ligger citroner. Några har börjat ruttna.
* Egentligen ett öknamn på en annan klasskamrat, Bengt Gustafsson, som för all del var både rätt kort och barnslig.
Sommardröm 